HJÄRNANS UTVECKLING

Människan föds med en mängd hjärnceller och hur de är ordnade bestäms av det genetiska arvet. Det väsentligaste är dock inte att veta hur många celler människan har utan det är viktigare att försöka ha kunskap i hur och vad det är som gör att alla dessa celler utvecklas. Med rätt mängd syre, näring, stimulans och rörelsefrihet kommer nervceller (neuroner de ”tänkande hjärncellerna”, en form av hjärnceller som är centrala för en människas förmåga att lära) att kunna skapa förgreningar mellan varandra och information kan transporteras mellan nervcellerna. Detta leder till att komplexa nervsystem med nervbanor uppstår, vilket i verkligheten kommer att leda till tankar och lärande.

 

UNESCO har i en rapport (2007) skrivit att under barnets först åren sker en otrolig utveckling av hjärnan. Denna utveckling ligger till grund för formandet av hela barnets personlighet och fortsatta lärande. Professorn Hugo Lagercrantz vid Karolinska institutet, har i sin forskning uppehållit sig vid den mänskliga hjärnan och spädbarnets medvetande. Han bekräftar den oerhörda utvecklingen som sker i hjärnan redan hos fostret och sedan de tre första åren av barnets liv. Mellan 3-6 års ålder går hjärnan på högvarv, det är då vi ska passa på att ta till vara på barnens energi och förmåga att lära sig och att utvecklas. I Sverige (och många andra länder), betonas förskoleåldern (3-6 år) som en viktig period för att lägga grunden till kunskap genom att ta tillvara barnets naturliga nyfikenhet och att lyfta fram upptäckarglädjen för att utveckla kunskap.

 

De sensoriska -motoriska områdena är de mest aktiva delarna av barnets hjärna under de första åren, eftersom barnet upp till runt sju års ålder kommer i kontakt med världen, främst genom hennes/hans kropp och sinnen. Barnet upplever allt med sina sinnen, i samspel med utvecklingen av sinnen och rörelser bildas förbindelser, synapser mellan nervceller. Förbindelserna blir starkare och bättre ju mer de används och tvärtom svagare om de inte används. Detta blir barnets första former av uppfattningsförmåga tillsammans med efterhärmning som är den mest aktiva formen av inlärning för barnet (Axness 2012). När vi förstår dessa grundläggande fakta om barnets aktiva delar av hjärnan, får vi hjälp att förstå vikten av och bekräftelse på barnets möjligheter till utveckling.

 

Beijer, M (2010). Flera språk – fler möjligheter, Stockholm: Skolverket

Svensson, A-K(1998).

 

Barnet, språket och miljön, Lund: Studentlitteratur

 

Yazici, Zeliha ; Ilter, Binnur Genc & Glover, Philip (2010). How Bilingual is Bilingual? Mother-Tongue Proficiency and Learning through a Second Language.

International Journal of Early Years Education, September 2010, 259_268.

http://web.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=1a34dd2d-6821-4642-b9f0- 7672c222705e%40sessionmgr112&vid=4&hid=119