HUR VI GJORDE

Under projektet har vi arbetat med sex olika språkgrupper tigrera, arabiska, spanska, somaliska, iboo och kurdiska (kurmani). Dessa språkgrupper har träffas var för sig och ibland även tillsammans. Omkring fem familjer har bildat en grupp. Det har funnits en huvudansvarig för respektive språkgrupp som varit sammankallande. Den huvudansvariga har även, när det behövts, fungerat som tolk och översatt olika dokument och språkmaterial.

 

Resurscenter i Gävle och Rinkeby har varit samlingsplatser för språkgrupperna. 15 föräldrar har fått utbildning under tre helger. De kan i sin tur utbilda andra föräldrar men hjälp av en utbildningsmanual.

En handbok med idéer om hur familjen kan stimulera barnets modersmål har framställts. (läs vidare i webbshopen)

 

Aktiviteter och utflykter

Utifrån barnets erfarenheter, perspektiv och intressen har vi tillsammans med familjerna från projektets språkgrupper gjort aktiviteter och utflykter tillsammans. Vi har exempelvis besökt skogen, en by, en lekpark, ett friluftsområde, Skansen, Furuvik, Djurgården och bowlinghallen. Vi har bakat och lekt med ett dockskåp.

Vi har samtalat både på svenska och på barnets modersmål om vad vi sett och upplevt. Bearbetning av intryck och upplevelser har skett och dokumenterats med kamera och videokamera. Barnets egna tankar, intressen och idéer har tagits till vara.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Återkoppling på resurscenter

Efter varje utflykt har vi träffats på resurscentret för att återkoppla till tidigare aktivitet. Tillsammans har vi tittat på fotografier, sett inspelade filmer och samtalat om vad bilderna föreställer. Barnen har återberättat vad de minns, upplevt, sett, hört, rört vid, känt och luktat på.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi har sedan bearbetar våra upplevelser på olika sätt:

Ritat och målat teckningar och tittat på bilder och fotografier och om våra upplevelser. Utvalda fotografier skrevs ut, laminerades och klipptes ut till de olika spelen i språkmaterialet t.ex. Memory-spel, Lotto-spel och pussel.

Genom att välja ut fotografier och skriva på modersmålet skapades böcker av minnen från aktiviteterna. Pysslat och skapat i 3D av kartonger, lådor, lera och byggt modeller av ting vi mött på våra utflykter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillsammans spelade vi spelen som återkopplade vad barnet gjort, mindes, kände, eller önskade skulle ha hänt. Det gav tillfällen för barnet att öva på begrepp och kunna presentera nya begrepp på modersmålet. Barnen fick sedan hem sitt eget språkmaterial för att spela hemma och för att visa och berätta för övriga familje-medlemmar som inte varit med på resurscentret.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Barnen ska kunna röra sig fritt på resurscentret, arbeta vid bord, på golv eller i soffan. De ska själva kunna hämta och ställa tillbaka material på samma plats.

Vi tror på frihet för barnet att själv få välja plats för sin aktivitet och möjlighet att arbeta ostört i egen takt. När barnen får röra sig fritt kan de lägga sin koncentration på arbete i stället för på att disciplinera kroppen, att sitta still på stol eller vid ett bord. På resurscentret har barnen kunnat äta frukt, kex, druckit juice eller vatten under tiden de arbetat så länge de inte störde någon annan.

 

Resurscenter

Familjerna i projektet har tillsammans utvecklat språkmaterial och lekar utifrån olika aktiviteter i språkgrupper och på resurscenter. De är grundade på Kontextmetoden och våran strategi.

 

Resurscenter byggs upp i hemmet, förskolan, på kulturcenter eller i samarbete med organisationer och myndigheter. På centren skapas möten där familjer träffas för att stärka familjernas gemensamma kulturella identitet samt stimulera barnets modersmål. Utifrån barnets perspektiv och intressen gör familjerna aktiviteter och utflykter tillsammans.

 

På resurscentret kan även nyanlända familjer, med utgångspunkt från sitt modersmål och sin kultur, få möjlighet att förstå och lära sig det svenska språket och kulturen. Familjen kan även få hjälp med samhällsorienteringen samt att bearbeta sina upplevelser. Tanker är att utbilda föräldrar som ansvarar för och bygger upp resurscenter. De kan i sin tur utbilda andra föräldrar som utvecklar grupper av familjer som samverkar.

 

En stimulerande språkmiljö är definitivt en förutsättning för att en mer avancerad språkfärdighet ska kunna utvecklas. Samverkan med denna gemenskap lägger grunden för barnets språkutveckling. Det viktigaste med mötena är att ta vara på den rika sociala och kulturella språkupplevelse som barnet möter tillsammans med andra familjer som en del av individens identitet. I dessa möten sker ett samlärande inte bara mellan barnet och föräldrar utan även mellan de vuxna.

Barnets språk utvecklas utifrån det som barnet upplever med sina sinnen. Det är därför viktigt att barnets språkutveckling sker genom övningar och lekar där sinnena involveras och som är skapade utifrån barnets erfarenhet, här-och-nu samt intressen. Detta sker utifrån barnets hem, tillsammans med familjen, men även tillsammans med andra barn och vuxna i resurscentret.

 

På resurscentret förstärks barnets kulturella identitet genom att de lär känna andra barn och vuxna som talar samma språk.

 

Hur vi arbetat utifrån hemmet

Barnets familj och hem har unikt goda förutsättningar att erbjuda ett sammanhang där lek och lärande kan stärka och stimulera barnets språk och kulturella identitetsutveckling.

 

I hemmet bör barnets erfarenheter, intressen, tankar och känslor tillåtas, beaktas och utvecklas vidare så att barnet lär sig exakta begrepp och ord på sitt modersmål. Barnets språk och begreppsutveckling sker parallellt på så sätt att dessa ständigt påverkar och stödjer varandra.

 

I språkmaterialet finns många idéer och språklekar som kan användas för att stimulera barnets modersmål utifrån hemmet, exempelvis att använda ord-kort på föremål i hemmet där ni skriver på både modersmålet och svenska. Det ger barnet begreppsförståelse och språklig medvetenhet.(I handboken kan du läs mer om hur familjen kan stimulera språket hemma)

Förskolan

Projektet medverkar till uppfyllandet av förskolans mål;

”att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet”. (Förskolans Läroplan Lpfö (2010) Skollagen, 8 kap. Förskolan Modersmål 10 §)

 

Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför enligt förskolans läroplan ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen (Lpfö s.13).

 

Förskolan har en viktig uppgift att stimulera barnets modersmål och stärka barnets identitet. I dagens samhälle börjar barnen ofta i förskolan vid tidig ålder. Under senare år har Sverige tagit emot många flerspråkiga barn, vilket är en utmaning för förskolan. För barn som har ett annat modersmål än svenska är oftast förskolan den första plats där de möter det svenska språket och kulturen.

 

I projektet har vi mött pedagoger på förskolor som ser utmaningar i att fullfölja skollagen om medverkan gällande att barn med annat modersmål än svenska ska få utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. De försöker hitta vägar att lyfta upp flerspråkighet i förskolan. YKI har skrivit ut tips om hur förskolan kan arbetat med modersmålet i förskolan.

 

Familjen har unikt goda förutsättningar att erbjuda ett sammanhang där lek och lärande möts som kompletteras med vad som sker i förskolan. Barratt-Pugh (2000) talar om vikten av att ta vara på den rika sociala och kulturella språkupplevelse som barnet möter i sin hemmiljö vilket blir en del av individens identitet. Här kan tre parter; barn, pedagog och familj, samverka i samklang. Tillsammans bör familjen och pedagoger aktivt ta hänsyn till barnets erfarenheter, intressen och åsikter samt lyfta fram barnet i olika sammanhang.

 

Aktivitetsgrupper har bildats utifrån förskolan med familjer från olika språkgrupper. Under vissa tider i projektet har pedagoger från förskolan arbetat deltid i projektet. Detta har varit en stor fördel och skapat ett naturligt och starkt samarbete med förskolan. De teman det arbetats med i förskolan har haft en fortsättning i projektets språkgruppsaktiviteter. Barnen som har deltagit i projektets språkgrupper har visat stolthet i förskolan att de tillhör en speciell språkgrupp. Föräldrar i projektet har visat ett större intresse för förskolan i och med att förskolan visat intresse för barnets modersmål och deras kultur.

 

En av pojkarna på förskolan ville inte erkänna att han pratade ett annat språk. Han började delta i aktivitetsgruppen med familjer som pratade hans modersmål. Det ledde till att han ofta talade om att han är arabisktalande och visade stor stolthet över det.