PROGRAMFÖRKLARING

VARFÖR?

Den tidiga språkutvecklingen

Under de första åren i barnets liv utvecklas personligheten. Hjärnans naturliga tillstånd är att forska och att låta tankarna ställa frågor. Barnet söker redskap för att kunna hantera och möta den komplexa värld det lever i. Under denna period sker en otrolig utveckling av barnets hjärna. Barnet är då speciellt mottagligt för språk och logiskt tänkande. Det är därför viktigt med språkstimulering i just denna tidiga period av barnets liv.

 

Vikten av modersmålet

Modersmålet är ett viktigt gemensamt språk för kommunikation i familjen och med släktingar. Barnets beteende samt sociala och kulturella värderingar formas genom modersmålet. Utveckling av modersmålet är viktigt för barnets tillhörighet och identitetsutveckling. Modersmålet har även en avgörande roll för barnets självkänsla och den personliga utvecklingen.

 

Barnet som inte får möjlighet att utveckla sitt första språk till ett fullgott ”tankeverktyg”, får svårare att sedan lära sig ett andraspråk. När barnet ges möjlighet att behålla och utveckla sitt modersmål parallellt med sitt andraspråk kommer språken att stödja, komplettera och berika varandra. Det är lättare att lära sig ett begrepp på andraspråket om man har ett ord för det på sitt modersmål Detta är den additiva språkmiljön, en miljö där barnets båda språk och kulturer tillåts och utvecklas. Det finns en ömsesidig påverkan mellan första- och andraspråksutvecklingen som leder till en positiv kognitiv utveckling för barnet. Ju fler språk barnet behärskar, desto fler sociala verktyg har tanken tillgång till. Flerspråkighet betyder rikare erfarenheter och stimulerar barnets kreativitet och fantasi.

 

Brister i modersmål kan på sikt skapa svårigheter för barnet att tillgodogöra sig verksamheten inom förskolan och skolan på likvärdiga villkor som jämnåriga med välutvecklat modersmål. Det är då svårt för barnet att kompensera detta senare under sin skolgång.

 

Familjens medverkan

Familjen är viktig för barnet. Familjen är expert på barnet och dess kultur. Familjen är en viktig resurs till att stärka barnets modersmål. När de blir delaktiga i barnets aktiva lärande, utveckling och framtid, erkänns deras legitimitet, deras rättigheter och deras status.

 

Barnet lär sig grundläggande funktioner från sin familj, de vuxnas förhållningssätt och samspel avgör hur barnet kommer att utvecklas och uppfatta sig själv och sin omgivning.

 

Forskning är överens om att det mest centrala för barnets utveckling är samlärandet mellan barnet och dess omsorgsgivare d.v.s. föräldrarna, och andra viktiga vuxna och barn som barnet är beroende av.

 

Segregation kan härledas till språket

Baserat på forskning, anser att en del av de samhällsproblem som finns exempelvis social och ekonomiskt utanförskap och segregation ibland kan härledas till språket.

Yazici, Genc & Glover (2010) menar att om barnet redan i förskolan har en svag modersmålsfärdighet, kan det senare i tonåren påverka både modersmålet och ett andraspråk negativt. Forskarna menar vidare att självkänsla och en positiv värdering av hemkulturen stärker barnens självförtroende och känslan av delaktighet i det mottagande samhället. Barnet som inte känner sig som en del av kulturen och samhället kan få personlighets- och identitetsproblem som kan bli ett hinder för kommunikation och integration. (läs vidare under Forskning syn av Modersmålet).

 

Svårigheter för förskolan att uppfylla mål och lagar

Skolinspektionen har påpekat brister hos förskolor i flera kommuner i Sverige, att fullfölja skollagen 10 § som säger att ”Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska, får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål”.

 

Pedagoger har påpekat svårigheter med att fullfölja skollagen om medverkan gällande att barn med annat modersmål än svenska ska få utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. De försöker hitta vägar att lyfta upp betydelsen av flerspråkighet och använda olika redskap som finns.

 

Brist på insikt om modersmålets betydelse för förskolebarn.

YKI anser att myndigheter, beslutfattare och förskolan inte alltid förstått vikten av att modersmålet stimuleras och utvecklas för barnets språkutveckling och att barnet under förskoleåldern är speciellt mottaglig för att lära sig språk. I samtal med modersmålenheten på skolverket verifierar de detta. De anser att fokus när det gäller modersmålet är på grundskolan. Myndighet har inte alltid förstått och tagit vara på föräldrarnas potential och rätt att påverka sitt barns lärande och språkutveckling genom att stärka barnets modersmål. Skolverket visade därför ett stort intresse för vårt projekt.

 

MÅL

  • Att familjer med annat modersmål än svenska, når sin fulla potential, är stolta över sin bakgrund och sitt språk. Utifrån sitt modersmål, lär de sig svenska och är samtidigt med och bygger upp vårt land och blir en del i ett positivt integrerat samhälle
  • Att barnet bevarar och är förtroget med sitt modersmål och därmed har lättare lär sig ett andra språk
  • Att föräldrarnas identitet och självförtroende förstärkts, de blir erkända och uppskattade för något de redan behärskar, nämligen deras modersmål och kulturer.
  • Att familjen mår bra, bevarar sin trygghet i sin familj och får den hjälp de behöver
  • Att förutsättning skapas för flerspråkiga barn och familjer integreras i förskolan och i samhället
  • Att familjen blir väl förtroget med sina rättigheter och skyldigheter och de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på.

 

DELMÅL

  • Att föra samtal och informera myndigheter och beslutsfattare och ledare på migrationsverkets boenden om programmet och hur det kan implementeras
  • Att utveckla ledarprogram på två till tre månader för kommuner, landsting och familjer på migrationsverkets boenden. Föräldrarna bildar studiegrupper för familjer enligt folkbildningsmodellen i samarbete
  • Etablera resurscenter för familjer i samhället tillsammans med olika aktörer.